Taxin körde fast

Igår gjorde jag mig i ordning för den kommande skoldagen. Jag hade packat ryggsäcken och ställt mig utanför mitt hus i väntan på taxin som kör mig till skolan. Jag bor ganska avlägset långt ifrån skolan, så jag kan inte gå dit.
   Så där stod jag och väntade. Och väntade. Och åter väntade... Men ingen taxi dök upp. Jag stod där tålmodigt och frös, inte minst om händerna. De var röda och sved, men jag hade mig själv att skylla. Jag hade nämligen trott att taxin när som helst skulle hämta mig, så jag brydde mig inte om att ta med några vantar.
   Efter en kvarts väntade så såg jag på klockan en sista gång,innan jag ringde taxistationen och frågade om de kanske hade råkat glömma mig. Mannen jag talade med var mycket förvånad, för alla bilar hade kört iväg och ingen stod kvar på parkeringen.
   Det var underligt, men så plötsligt kom min farmor åkandes med spark. Hon bor alldeles i närheten och berättade att hon sett att taxibilen kört fast "uppe på kullen", där ytterligare en tjej i min ålder bor (hon skulle också köras till skolan). Det förklarade en hel del. Jag ringde åter till taxistationen och meddelade dem hur det låg till, och sedan började jag springa dit taxin kört fast.
   "Uppe på kullen" kallas det ställe där någon vi kallar Karin och hennes familj bor. Upp till deras hus är det en stor kulle (och därifrån har det fått sitt smeknamn), många i närheten kan se upp på deras hus. Det var också många taxibilar som tidigare inte ens kunnat ta sig uppför backen till deras hus, för att det var så brant.
   När jag var framme så såg jag eländet... I många dagar har taxichaufförerna klagat på Karin att de måste skotta bättre, men det räckte inte. Nu hade bilen sjunkit ner i snön och en av grannarna var där för att hjälpa till. Han hade en liten mini-bil som han drop upp den fastkörda bilen med, men så typiskt som alltid så åkte bilen in i diket istället, som bara förvärrade situationen.
   Grannen sa då att han kunde hjälpa oss till skolan, eftersom det skulle ta ett tag att få upp bilen, och skjutsade då iväg oss dit. Men tyvärr så löstes inte problemet lika lätt för taxin, de fick nämligen kalla på hjälp från ytterligare en granne så att de kunde få upp bilen med en traktor. Men slutligen så kunde chauffören åka därifrån, tack och lov.

 
Vi kom försent till skolan och mina händer blev ännu torrare än vad de är var tidigare. En massa strul, men det löste sig till slut.

(Obs! Så ni vet så är inte Karins namn hennes riktiga namn i verkligheten.)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0