Matsida på internet
På matsidan kan man även kommentera mat och sådant, men du måste vara medlem för att kunna det och för att läsa recepten. Så bli medlem du också! Det är en bra sida.
Dagens mat
Så här såg dagens mat ut hittills:
Frukosten blev havregrynsgröt med blåbär. Tyvärr var det inte så gott (har aldrig varit förtjust i havregrynsgröt), så jag åt inte upp allt. Men det var åtminstone nyttigt, men jag ska ändå försöka komma på någonting gott och nyttigt till imorgon.
Jag tyckte inte om det så mycket, men det kanske du gör? Jag gillar ju inte havregrynsgröt utan blåbär heller, men för er som gör det kan ju testa på det här någon gång:
Recept:
Blanda 1½ dl havregryn, 2½ dl vatten och valfritt mycket blåbär i en tallrik. Micra i ca 2½ minut. Mosa ev. blåbären med en sked, men låt gärna några hela blåbär ligga kvar. Strö över pumpakärnor och häll i mjölk. Färdigt!
Det här receptet var verkligen superenkelt! Och gott också! Man behöver inte ens margarin eller socker för att det här receptet ska smaka gott.
Recept:
Dela ett äpple i skivor, och ta bort det hårta och äckliga i mitten (jag använde en äppelskärare). Strö sedan över kanel och ät!
Jag älskar paj, för det smakade gott. Det tyckte pappa också, för han bad mig att göra om receptet senare någon gång.
Så du vet så ändrade jag lite på receptet, men så här lyder det originala receptet jag följde (men jag har rättat till ett stavfel):
Recept:
Paj på pålägg |
4-6 portioner | Ugnstemperatur 225 - 200º |
| |
1 timme, 10 minuterIngredienser
Fyllning:
| Tillagning Arbeta ihop vetemjöl, smör och vatten till en deg. Kavla eller tryck ut degen i en form med löstagbar kant, cirka 24 centimeter i diameter, degen ska täcka botten och kanter. Nagga botten med en gaffel och ställ i kylen cirka 15 minuter. Grädda mitt i ugnen i 225 grader, 10-15 minuter. Fördela salami, kassler eller skinka, rödlök och tomater i det förgräddade skalet. Vispa ihop ägg, mjölk, ost, oregano, salt och peppar. Häll ner i pajskalet och strö eventuellt på pumpa eller solrosfrön. Grädda mitt i ugnen i 200 grader tills äggen stannat, cirka 30 minuter. Strö eventuellt över persilja innan servering. |
Det här receptet kommer ifrån www.coop.se.
Ett tips från mig för att göra receptet lite nyttigare är att byta ut 1 dl vetemjöl till grahamsmjöl. Det gjorde jag.
Blod, svett & tårar
Trots att jag förändrat mina dåliga matvanor sedan en tid tillbaka, så går det alltid att förbättra det ytterligare! Tidigare drog jag mest in på det onödiga fettbildande, men mycket grönsaker åt jag aldrig. Så nu tar jag ytterligare ett steg, och det är ett stort kliv. Nu är det stenhård träning och nyttig mat framöver!
Så vad säger ni? Är ni med mig?? Finns det möjligtvis några andra personer som vill vara med och delta i min kämpar-tävling om ett hälsosamare liv? Snälla, dela med dig om dina upplevelser, erfarenheter och uppoffringar! Gemenskapen gör det enklare och roligare att kämpa.
Kämpa, kämpa, kämpa!
Nu har de färska, goda sparrisarna kommit till affärerna! Våren är så snäll och härlig...
Hemma efter shoppingresan
Vi hade en rolig tid där, men roligt är det också när man kommit hem och kan använda det man köpt. Jag köpte t.ex. en handmixer med 600W, och den är svår att motstå när man är en sådan hushållsprylsgalning som jag!
Efter ca 60 mil dit och tillbaka är vi nu äntligen hemma. Som jag brukar säga: "Borta bra, men hemma bäst!"
Här har jag på mig lite nya klädesplagg.
Roliga barn-kommentarer
Dessa roliga kommentarer har jag, min kompis och min bror sagt när vi var små:
Robert, till en läkare på mammas jobb:
- Varför har du inget hår?
Robert, till mamma i ett köpcentrum:
- Kolla, vilken fet gubbe!
Min kompis, när mamma drack "Batteri" (en läskedryck):
- Varför dricker du öl?
Jag, vid kön i ICA:
- Mamma, min rap smakar korv!
Första vardagen efter nyårsafton. Robert hade nekats att dricka 2,25% Cider, men nästa dag vid hämtning från dagiset sa han:
- Jag vill ha sprit!
Jag, högt i en ICA-affär:
- Du kan få låna pengar av mig, mamma!
Ungefär såhär löd mitt försök att mamma skulle sova hos mig när jag var liten:
(Mamma) - Nä, försök att sova nu Rebecka. Jag är så trött, jag vill gå och lägga mig.
(Jag) - Men jag kan hålla dig vaken!
Snart bär det av!
I morgon åker vi. Jag har sett fram emot det i veckor. Har också tagit ledigt ifrån skolan på måndag. Allt därför att vi ska tillbringa våra två dagar i Ullared!
Där ska vi besöka det stora varuhuset, Gekås. Där ska vi shoppa och ha roligt. Vi är fem personer som ska åka, och vi är alla släktingar, så vi känner varandra väl. Och det är också en anledning till att det ska bli så kul, för att det blir som en familjeresa med släkten.
Hoppas vi går upp tidigt imorgon (någonting jag annars brukar avsky), och har man tur så somnar jag i bilen. Då sover man bort en del av den långa bilfärden, men så tycker jag att det är roligt att åka bil också. Så därför kommer den här resan att bli lyckad!
Fråga mig inte varför jag publicerade den här bilden... Jag vet inte varför. Det hör ingenting med ämnet att göra, men han tycks i alla fall vara glad. Och glad kommer jag också vara imorgon!
Lyckad vårfest
Maten blev lyckad, och förätten och efterrätterna med! En tårta höll på att misslyckas när jag glömde bottnarna i ugnen, men jag och mamma lyckades rätta till problemet. Så allt blev gott! Det visade sig visst att jag varit nervös i onödan.
Tyvärr så blev det inga bilder från festen, för kameran är fortfarande urladdad. Men jag har en bild från internet på en av de tårtor som jag gjorde:
Sådan här tårta (s.k. Monika Ahlbergs Oscar II-tårta) gjorde jag bl.a..
Det var ett bra recept (så gott att man knappt kunde sluta äta tårtan), men istället för kanderade syrener och mimosor, bladguld och marsipankycklingar så strödde jag över silverkulor och runda marsipanbollar.
Receptet finns på sidan:
http://recept.nu/1.138945/monika_ahlberg/kakor_tartor/agg_mejeri/monika_ahlbergs_oscar_ii_tarta.
(Receptet rekommenderas verkligen om man har samma smak som mig! Men den är väldigt onyttig, så tänk på det om du bantar eller drar in på fett och socker.)
Till förrätt så åt vi sallad, till vanlig rätt blev det mousaca och till efterrätt blev det Oscar-tårtan och räddningen av tårtan som jag höll på att glömma i ugnen. (Hihi... Vi fick skära bort det hårda på kanterna och göra en egen "specialare" av den.)
Gillar inte Maud Olofsson
Jag vet att det kanske låter gammalt, men jag måste få säga att jag inte tycker om Maud Olofsson...
Varför gör jag inte det? Jo, för att hon plötsligt kan ändra stora åsikter. Om man verkligen står för sin sak så håller man väl fast vid den livet ut. Och om man är politiker, som ägnar den största delen av att arbeta med liknande, så borde man väl ändå jobba med det för att vilja förändra och påverka Sverige, inte för att byta åsikter när man inser att man antagligen tjänar mer pengar på att ändra tycke om någonting (som kan få förödande konsekvenser i framtiden).
Som ett exempel på någonting som jag tyckte (och tycker) är väldigt dumt var när hon plötsligt tyckte att man skulle fortsätta med kärnkraft i Sverige. Kärnkraft?! Är kvinnan galen??
Låt mig ge er min syn på kärnkraft:
Kärnkraft är en en del av framtidens död. För att få kärnkraft att försvinna så behöver det ligga begravt i miljontals av år innan det är borta! Och hur ska framtidens människor veta var det ligger kärnkraft begravet om några tusen år?
Bara för att en del människor vill ha tillfällig lyx så ska natur och framtid stå hotad! Det finns andra lösningar. Är inte politiker till för att göra Sverige bättre?
Om ni inte alls håller med mig så är det bara att lägga en kommentar, för det här är vad jag tycker. Alla har vi rätt att tycka som vi vill, så skriv gärna om din syn på saken.
Vårfest idag...
Om sex timmar så drar det gång. Jag kan publicera lite bilder på festen efteråt, när allt är över. Men just nu finns det knappt tid för att skriva, för det kommer att bli tajt om tid i slutänden. Vi har ju så mycket som vi tänkt baka!
Så, snälla, håll tummarna...! Jag känner mig ganska nervös just nu. Och ändå så har vi bara bjudit släkten. Kommer det att bli lyckat? Kommer det att bli lyckat...?!
En trevlig bild kan vara passande just nu, för jag kan behöva lite lugn. Mmmmmm...!!! Jag känner mig så stressad! Och det påminner mig om tanken... Varför sitter jag här? Jag måste skynda mig att fixa ordning på allt!
Förlåt för detta röriga inlägg, men jag behövde skriva av min stress lite grann...
Olika samtalsämnen i ett inlägg
Dagen började med en riktigt god och nyttig frukost - två sorters meloner och jordgubbar!
Tyvärr så har min kamera laddat ur, men istället för bilder så kan jag säga att det åtminstone såg gott ut. Jag stod väldigt länge och skar i frukterna, men det var värt det. Det är ju mysigt att ha någonting att sysselsätta sig med också!
Igår bestämde jag mig för att ännu en gång dra igång med en kämpar-tid för att bli sundare (det går upp och ner i perioder). Att mina matvanor varierar är kanske också bra, för det är lätt att jag överdriver med nyttigheter.
Men nu är jag för tillfället ganska förvirrad... Nu är det ju kolhydrater (inte fett) som man ska undvika, och det ligger ju i nästan allt man äter. Så jag vet inte riktigt vad som är nyttigt och inte, så jag kör med det som jag brukar: Frukt. För det är ju gott också!
Jag åt en omelett för inte så länge sedan, är det fortfarande nyttigt?
Annika Östberg-morden
Efter att ha läst den texten så har min uppfattning på Annika Östberg-morden fått en annan synvinkel. Han som skrivit det har nog rätt, hon var medskyldig. Men ändå kan jag inte sluta tycka att det är rätt att hon släpps ut.
Jag har hört att hon var hög under tiden då brotten skedde, och då är man inte längre den person som man vanligtvis brukar vara. Och dessutom tror jag inte att det är många som skulle våga ställa sig emot sin pojkväns handlingar då han har ett laddat vapen i handen, och är i fullt stånd att skjuta på poliser.
Men så är hon ju fortfarande skyldig som medhjälpare, för hon hade ju ändå följt med pojkvännen och hjälpt honom under hela händelserna. Visst, låt henne betala av sitt straff, men varför möta henne med en sådan misstänksamhet när hon kommer tillbaka. Hon var yngre, hög och troligen förvirrad. Efter 28 år i fängelset så har hon väl ändå lärt sig rätt och fel? Hon kommer att ha ögonen fästa på sig, så det finns ingen chans att hon skulle göra någonting brottsligt undanmärkt. Och så tror jag inte heller att hon skulle göra någonting liknande igen heller, för nu är hon äldre och klokare. Och "ren i kroppen" också. Det har ju gått 28 år, och på den tiden kan vem som helst förändrats!
Att hon tidigare dömts för ett dråp var ju långt ifrån bra, men gjort är gjort. Det bästa man kan göra av situationen idag är att försöka ställa allt tillrätta så mycket som möjligt. Jag tror på att hon är förändrad till det bättre nu.
Nu har jag däremot läst på internet att hon inte var drogpåverkad i samband med morden, vilket rör om kring tankarna. Är det sant? För i så fall vet inte jag var jag står i mina åsikter och tankar...
Favoritdjur
Det sägs att hunden är människans bästa vän, men personligen tycker jag att det är katten. Det är mitt favoritdjur för att de är söta, snälla och tacksamma djur. Och dessutom luktar de oftast gott också, vilket många andra djur inte gör.
Men nu återstår frågan... Vilket är ditt favoritdjur?
Oseriösa funderingar
"Varför köper pappa hem så mycket godis åt mig, min bror och mamma?"
Alternativ nr. 1 är: För att han vill göra oss glada.
Alternativ nr. 2 är: För att han vill att vi ska gå upp i vikt och bli tjocka, så att han blir den smalaste i familjen.
Alternativ nr. 3 är: För att han vill att vi ska bli stora och feta, så att han får mer på tallriken när han ska äta upp oss.
Något säger mig att varken alternativ nr. 2 och 3 inte stämmer, så jag tror att han bara vill göra oss glada.
Våra hjärnor
Från en skala från 1 - 10, hur bra stämmer den in på din hjärna?
Önsknings-lista:
1. Att få en banan. 
Jag behöver bara en banan till för att kunna göra ett banan-bröd till pappa!
2. En bra väg i Kolforsen. 
Jag skulle verkligen uppskatta om någon miljonär kunde fixa asfalt på vår väg hit till Kolforsen... På så vis skulle vi slippa allt gnäll om den dåliga vägen, och inte längre behöva betala flera tusen om året för att stötdämparna gått sönder. Och så skulle det vara riktigt trevligt med fler människor här, som skulle åka hit oftare om vägen fungerade bra.
3. Inget TV-tittande på kvällarna. 
Jag tycker inte om TV:n... Jag skulle hellre gå ut på en mysig promenad istället.
4. 
Att få en pojkvän...
Förlåt, men jag är faktiskt en tonåring!
5. Att få flytta hemifrån. 
Ännu en gång slår mina tonårskänslor till. Jag vill bli mer självständig!
Det var mina önskningar. Hur lyder dina?
Måste vara mognad
Det klassiska skämtet från pappa kom att lyda: "Har du med dig spenderar-väskan då, gumman?" Pappa kan upprepa sin humor ganska mycket, så tro mig när jag säger att jag hört den där liknande kommentaren många gånger...
Men nu har jag växt upp, och är istället rena motsatsen till hur jag var förut. Jag är t.o.m. mer sparsam än vad de flesta ungdomarna är i Sverige.
Här följer några exempel på min mognad:
1. Jag har slutat pipa med rösten.
2. Jag förstår mig bättre på ironi.
3. Är inte lika hetlevrad som tidigare.
4. Tar hand om mina djur.
5. Och slutligen att mina pengar inte "flyger iväg" lika lätt och snabbt längre.
Igår hade jag räknat ihop mina pengar till att bli 512 kr, efter att vi gick in i flera "saker-rika" affärer.
Gissa nu hur mycket pengar jag hade när vi åkte hem.
... (spänning) ...
512!!!
Här är lite bilder på mig som liten... (Klicka på bilderna så blir de större.)
Jag förstår inte att jag vågar publicera bilden i mitten egentligen, för den visar verkligen mitt tidigare häftiga humör. Ojojoj...! Mamma och pappa måste ha haft det jobbigt...
Ljuva dåtiden...
Jag har alltid varit förtjust i dåtidens sätt att bli glada. Deras sätt att ha kul var mysigare och enklare då, och alla kunde glädjas åt det mesta. Ett exempel att bli glada av var alla människor omkring dem, för det var inte säkert att man hade råd med många andra saker att göra då. Många hade t.ex. inte pengar så det räckte för att köpa en bil på 50-talet. Så istället gjorde de det som gav dem mer glädje gratis: Att umgås med varandra.
Men nu har allting förändrats... TV-apparaterna har t.o.m. tagit över hemmet hos de normalaste familjerna, vilket ofta resulterar i övervikt och olyckligheter. Och inte umgås de med varandra heller, för nu sitter många hellre framför TV:n istället med sin familj.
Är det det här som gör oss lyckliga? Men i så fall; är det värt priset att vår jord håller på att rasa ihop, bara för att vi vill slösa på el och andra orsaker till jordens klimatförändringar? Det tycker inte jag.
Istället för att förbjuka naturens resurser för någonting vi varken tänker på eller uppskattar, varför kan vi inte då göra det som gjort oss människor lyckliga tidigare i historien? T.ex. att gå ut på en promenad, eller framför allt att umgås med varandra. Det skulle göra oss alla gott, för den här världen behöver lite äkta lycka lite mer...
På 50-talet var det exempelvis inte många som hade råd för TV-apparater heller, så man fick finna sin lycka någon annanstans.
Nu kanske du funderar... "Jobbade man inte jämt då? Hade man verkligen tid för fritid då?" I så fall har du rätt, man arbetade nog mer då. Men man arbetade inte alltid, och det var tid som man fick över efter arbetet. Hur hade de annars fått tid att träffa någon och få egen familj och vänner?
Lov-lat?
Underligt... Varför är det så?
Mina förebilder
Här följer min lista på förebilder:
Gordon Ramsey - en av världens bästa kockar. Skriker och svär mycket i köket, men är i övrigt en trevlig och respektabel man.
Än så länge har jag inte någon av hans böcker, men jag har bestämt att jag ska köpa en av dem snart. De är på engelska, men eftersom jag gjort mina läxor så ska det gå bra.
Jamie Oliver - är säkert också en av världens bästa kockar. Han tycks alltid vara trevlig och har koll på den mat han serverar.
Jag äger hans bok "Hemma hos Jamie" och den tycks vara jättebra, otur är att jag inte hunnit använda den så mycket som jag borde.
Leila Lindholm - är duktig på både matlagning och bakning.
Hon är även skaparen av min favorit-bakbok "A peice of cake".
Allison Mack, Tom Welling och Kristin Kreuk - spelar väldigt bra i serien Smallville, som jag älskar.
Mamma Viola - är såklart den största favoriten! Hon är snäll och gullig. Hon hittar alltid lösningar i svåra problem, precis som smarta mammor gör.
Krater-muffins
Jag bör nog vänta ett tag till innan jag ger mig in i att baka en egenpåhittad kaka igen... Denna gång gick det nämligen inte såsom man kunnat hoppas.
Mina "muffinsar" liknar lite de hål som finns på månen, åtminstone mer än att vara än bakelse. Jag vet ännu inte varför, men de jäste bara upp och sjönk ihop till att bli en hård, platt klump. Inget vidare, alltså...
Men min toscakaka, som jag bakade efter "bak-olyckan", blev åtminstone lyckad.
Det är nog bäst att jag håller mig till recept ett tag till...
Den här blev åtminstone god!
Mer om de nya
(För er som inte hunnit läsa det tidigare inlägget om gerbilerna: Läs helst det först, annars kanske det blir oklart om vad jag skriver om.)
Jag tänkte att jag kunde skriva lite mer om hur jag fick mina nya gerbiler (ökenråttor). För er som har tid; så här var det:
Pappa ropade på mig. Han ville att jag skulle tala med någon i telefonen angående "ökenråttor", som jag tidigare hade talat med mamma och pappa om att jag ville skaffa mig.
Det var en kvinna i luren. Hon talade med mig om jag fortfarande var intresserad över att skaffa gerbiler, vilket jag såklart svarade "ja" på. Så då började hon tala med mig om att hon hade tre hanar hemma, som skulle behöva ett nytt hem.
Det pirrade i kroppen. "Menar hon att jag kan få köpa dem...?" tänkte jag.
Hon berättade också att hon hade många gerbiler hemma, och att hon redan hade lovat bort sina tre honor till djuraffären. Men hennes problem var då att de inte kunde ta emot hanarna, för de hade djuraffären redan fullt av. Så de tre överblivna hanarna hade ingenstans att ta vägen, så hon undrade om inte jag kunde ta dem. Annars skulle hon i värsta fall behöva tvingas avliva dem, för hon hade inte heller möjlighet att ha dem kvar.
Jag blev överlycklig över erbjudandet, men mamma var lite tveksam. Hon ville helst se dem innan hon kunde ge ett rakt svar på om vi kunde ha dem hemma.
Så vi bestämde tid med dem samma kväll, och nästa dag hälsade vi på för att se gerbilerna. Vi fick också äta middag där, för gerbilägarna var också vänner till mamma och pappa. (Maten var god också!)
När vi fick syn på de söta djuren så fanns det inte längre en chans för mig att tacka nej, de var så snälla och söta att man smällte. Det märktes att de uppfostrats med mycket kärlek, för så tama brukar inte gerbiler vara. Stoppade man ner handen i buren så kröp det oftast upp en liten nyfiken gerbil. Det var så sött!
Så redan den kvällen åkte jag hem med tre nya familjemedlemmar i bakluckan. Alla var nöjda och glada, även de som lämnat bort sina små älsklingar. De var ju glad att de fann ett hem åt dem som de kan lite på och känner.
Här följer fler bilder:
(Alla tre gerbiler blev inte med på bild, för den tredje låg och sov.)
Ännu är inte gerbilerna fullvuxna, så de kommer att växa till sig lite med tiden. Men just nu är de ungefär lika stora som dansmöss.
Woohoooo!
För tillfället känner jag mig ganska positiv, för att några dagar tillbaka så har jag haft många glada nyheter gåendes bredvid mig. Det är det här som gör mig så glad:
1. Påsklov!
2. Ett problem löstes
3. Upptäckte att jag kommer att tjäna mer pengar än väntat på mitt sommarjobb i Gevalia
4. Fick veta att jag fortfarande har MVG i svenska
5. Vädret har varit fantastikt fint (varmt och skönt)
6. Fick söta husdjur snabbt (och gratis)
Så det enda jag kan sammansfatta det här med är ett: Wooohooooo!
Nya familjemedlemmar!
Jag har fått tre nya husdjur!
De är gerbiler (ökenråttor) och är ca nio veckor. Jag fick dem i förrigår, så ännu är de lite blyga för mig. Men den tidigare ägaren sa att man måste ha tålamod och gosa med dem ändå, trots att de inte tycks vilja det i början. Annars blir de otama och "ogosiga", och det vill jag verkligen inte förstöra!
Jag lovar och jag svär att jag ska ta god hand om dem, för sådana här snälla sötingar förtjänar det bästa.
Deras namn är Muppim, Huppim och Musi. På bilden är antagligen Huppim (han och Muppim är ser nästan likadana ut).
På väg uppåt
De flesta i min klass har visat sig vara schysta, så det har jag dem att tacka för. Och ett plus är också att jag känner mig mer nöjd med mina nuvarande vänner än de som jag hade tidigare, för de visade sig vara ... bortom min smak inom vänskapen. Men nu känns allt rätt, så nu är det bara att fortsätta njuta av livet!
April, april!
Min lärare, Bosse, är däremot duktig på att luras. I år lurade han ca halva skolan att det var konsert i "Aulan" i skolan! Ett antal elever blev sura och klagade på honom varför inte de fick gå dit för att se utställningen, för de som redan blivit lurade hade fortsatt att driva med dem som inte ännu hade fått reda på att det hela var ett skämt. Men så var det ju så kul också, för Bosse hade bara börjat asgarvat åt deras klagomål.
Året innan hade han lurat elever att de skulle få glass till efterrätt, men då hade han upptäckt att mattanterna inte blev alltför glada över att behöva säga till dem, om och om igen, att det bara var ett skämt.
Mina bustips:
* Att tejpa för kranen, så att det stänker vatten när de spolar vatten. (Vill ni vara eleka så kan ni plasta in toalettstolen, men gör helst inte det. Då är det inte på skoj längre...)
* Att lägga en tom mjölkförpackning lutandes mot kylskåpsdörren på insidan, så när någon öppnar dörren så tror de att det är en full mjölkförpackning som faller ur kylen. (Jag försökte mig på detta förut, men upptäckte att man bör fylla den med lite vatten och tejpa/häfta igen öppningen, annars ser de att den är tom när den faller till marken.)
Har du några april-tips eller april-upplevelser? Dela gärna med dig!
